Boendemiljö
Störs du av något eller vill veta vad som gäller i din boendemiljö? Här får du råd om buller, radon, fukt, vedeldning eller annat du funderar över.
Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus och därför har inomhusmiljön stor betydelse för människors hälsa. Genom att ha en bra inomhusmiljö förebygger man hälsoproblem, både när det gäller i det privata hemmet men också i exempelvis skolor och förskolor. De faktorer som kan påverka vår hälsa negativt i vår inomhusmiljö är exempelvis fukt- och mögelskador, radon, undermålig luftkvalitet, bullerstörningar och bristande rengöring/städning.
I vår e-tjänst kan du anmäla en olägenhet eller ett klagomål enligt miljöbalken.
Buller
Ljud som vi känner oss störda av och som vi helst vill slippa kallas för buller. Olika personer har olika uppfattningar om vad som är buller.
Om du är störd av buller vänd dig i första hand till den som är ansvarig för den bullret. Om du inte är nöjd med den ansvariges bedömning av problemet kan du vända dig till myndighet- och planeringsenheten, som bedömer situationen och kan fatta beslut om utredningar och åtgärder. För att bedöma vilka krav som myndighetsnämnden kan ställa på den eller det som bullrar ska hänsyn tas till källan för bullret, mottagningsförhållanden och känsligheten hos den som blir störd. Dessutom bedöms vad som är ekonomiskt och tekniskt rimligt att åtgärda.
Radon
Radon är en radioaktiv gas som finns i marken och kan komma in i våra hus genom sprickor och andra otätheter. En annan källa är visst byggnadsmaterial, till exempel så kallad blåbetong (alunskifferbaserad lättbetong). Man kan också få problem med för höga radonhalter i bergborrade dricksvattenbrunnar. Radongasen är både lukt- och färglös, men den går att upptäcka genom mätning.
Mätning
Mätningen ska utföras under eldningssäsong (1 oktober-30 april) för att vara tillförlitlig. Den vanligaste metoden är så kallad spårfilmsdosor.
Beställning av radonmätare kan göras genom något ackrediterat laboratorium som är listat hos Swedac.
Temperatur och drag
Inomhustemperaturen är en av de faktorer som har betydelse för att det termiska (upplevda) inomhusklimatet ska vara bra. Det termiska klimatet ska ha de kvaliteter som följer de riktlinjer och riktvärden som finns beskrivet i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus.
Inomhustemperatur
Om du har problem med temperaturen i din lägenhet ska du i första hand kontakta din hyresvärd eller fastighetsägaren. Om du inte är nöjd med fastighetsägarens bedömning av problemet kan du vända dig till myndighet- och planeringsenheten.
Risk för olägenhet för människors hälsa finns om temperaturen i bostaden är lägre än 18 grader celsius eller högre än 26 grader celsius (under vinterhalvåret). Under sommaren får man oftast acceptera att temperaturen tillfälligt stiger upp till 28 grader celsius inomhus.
Kontrollmätning av inomhusklimatet
I verksamheternas egenkontroll ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att förebygga olägenhet för människors hälsa. Detta ska bland annat innehålla kontrollmätning av inomhusklimatet.
Ventilation
Luftkvaliteten kan påverkas av flera olika faktorer, exempelvis bristfällig ventilation, fuktskador, mikroorganismer, allergener, kvalster med mera.
Ventilation behövs för att transportera ut fukt, lukt och värme samt byta ut den gamla luften mot ny och fräsch. Det finns regler för ventilation i bostäder, bland annat krav på återkommande, obligatoriska ventilationskontroller (OVK) i flerfamiljshus.
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation bör lokaler med bristfällig luftkvalitet åtgärdas. Om du upplever att ventilationen är dålig i din lägenhet, kontakta först hyresvärden eller fastighetsägaren. Om problemen kvarstår kan du vända dig till myndighet- och planeringsenheten.
Vedeldning
Ta hänsyn till dina grannar och elda på ett sådant sätt att du undviker skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön.
Rökutsläpp från vedeldning kan orsaka stora besvär för astmatiker och människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. Vid eventuella klagomål från närboende kan myndighetsnämnden besluta om begränsningar i vedeldning med stöd av Miljöbalken.
Några tips på hur du kan elda effektivt, säkert och miljövänligt
Om eldning sker på rätt sätt i miljögodkända kaminer och pannor kan utsläppen minskas.
- Använd endast torr, ren ved. Torr ved ger bättre förbränning och mindre utsläpp av luftföroreningar.
- Elda mot en ackumulatortank. Om du eldar i vedpanna, elda med den effekt pannan är byggd för och lagra värmen i en ackumulatortank. Med en ackumulatortank sänker du dina utsläpp med 90 procent, jämfört med om du eldar med en strypt lufttillförsel.
- Använd motdragslucka. En motdragslucka ger jämnare drift, torrare rökgaser och lägre rökgastemperatur.
Det är förbjudet att elda med sopor samt impregnerat eller målat virke
Av miljöskäl får man inte elda sopor i sin vedpanna. Sopor kan innehålla produkter (till exempel emballage av plast) som ger mycket skadliga rökgaser. Man får inte heller elda med impregnerat eller målat virke då giftiga ämnen, som till exempel arsenik och olika tungmetaller, frigörs och följer med rökgaserna ut. Giftiga ämnen gör också askan giftig och olämplig att sprida i trädgården. Dessutom kan pannan och rökgaskanalen skadas om man eldar sopor.
Ska du köpa/byta/förändra din panna?
En anmälan ska göras till myndighetsnämnden vid installation och väsentliga ändringar av eldstäder och rökgaskanaler. Med väsentlig ändring av eldstad och rökkanal avses sådana åtgärder som kan leda till en ökad brandrisk eller förändrade utsläpp till omgivningen genom ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer eller annan förändring av eldstadens funktion och användningssätt. Kravet på anmälan ger kommunen möjlighet att granska huruvida installationen/ändringen uppfyller de föreskrivna krav som finns gällande eldstäder och rökgaskanaler.
Krav på miljögodkänd anläggning
Vid nyinstallation eller ändring av äldre installationer får endast miljögodkända vedpannor installeras, det vill säga pannor som uppfyller kraven i Boverkets Byggregler. Detsamma gäller kaminer, kakelugnar och spisinsatser. För öppna spisar som endast är avsedda för trivseleldning och vedspisar som endast är avsedda för matlagning kan högre utsläpp godtas.
Ska du byta bränsle?
Om du övergår från oljeeldning till fastbränsleeldning i en befintlig anläggning ska du anmäla detta till skorstensfejarmästaren som avgör om det behövs en besiktning och provtryckning av rökkanalen. Tänk på att en eldstad som stått oanvänd, eller som inte har sotats under en längre period, har ett generellt eldningsförbud.
Elda inte med ved i gamla kombipannor
Vid oljeeldning i en äldre kombipanna blir rökgastemperaturen 175-200° celsius. Om man eldar med ved kan rökgastemperaturen bli betydligt högre. Belastningen på skorstenen blir hög, isolering kan förstöras och murade kanaler kan spricka och börja läcka.
Fukt och mögel
Enligt miljöbalken är fuktskador och mögeltillväxt i bostäder och lokaler en olägenhet för människors hälsa. Alla typer av fukt- och mögelskador bör åtgärdas omgående och skadat material ska tas bort och ersättas med nytt.
Verksamheternas egenkontroll
I verksamheternas egenkontroll, till exempel skolor och förskolor, ska det finnas rutiner för att kontrollera och åtgärda fukt- och mögelproblem. Det ska även finnas rutiner för hur klagomål hanteras och åtgärdas.
Mögel i bostaden
Om du hittar onormal mögelförekomst i din lägenhet, det vill säga synlig mögeltillväxt eller känner mögellukt, ska du kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägarens ansvar att kontrollera om det finns fukt- och mögelskador, samt åtgärda dessa. Om du inte får någon hjälp av fastighetsägaren kan du vända dig till myndighet- och planeringsenheten.
Skadedjur
Skadedjur, eller ohyra, kan innebära skada på egendom och sjukdomsrisker för människor. Enligt miljöbalken ska fastighetsägaren ansvara för att bostäder och lokaler är fria från skadedjur.
I lagstiftningen förekommer både skadedjur och ohyra som begrepp men har i stort sett samma betydelse och beskriver samma problem. Exempel på skadedjur, eller ohyra, är råttor, möss, insekter och spindeldjur (vägglöss, kackerlackor, mott med flera).
Bor du i lägenhet och upptäcker ohyra inomhus eller anser att det finns djur kring din bostad som orsakar olägenhet ska du i första hand ta kontakt med din fastighetsägare. Fastighetsägaren har ansvaret för att göra något åt problemen och se till att sanering utförs om det behövs. Om problemen ändå kvarstår kan du vända dig till myndighet- och planeringsenheten.
Kontakt myndighet- och planeringsenheten
- Publicerad:
- 4 oktober 2025
- Senast uppdaterad:
- 21 november 2025